Planer och strategier

Klimatguide för lokalpolitiker

Vilka politiska beslut behövs för att sätta fart på kommunens klimatarbete?

Klimatkommunerna hälsar alla nyvalda kommunpolitiker varmt välkomna till sina uppdrag och presenterar här en checklista för framgångsrikt klimatarbete. Listan innehåller exempel på beslut som kommunen behöver ha på plats, för att skapa ett långsiktigt, strategiskt klimatarbete. Men också tips på arbetssätt och en lista över de framgångsfaktorer som vi har identifierat.

Här hittar du Klimatguide för kommunpolitiker

Lokala klimatmål formuleras på olika sätt

Kommunernas klimatmål fokuserar ofta på en utsläppsreduktion med x antal procent till antingen år 2025 eller 2030. En del kommuner har mer långsiktiga mål, exempelvis till år 2040, 2045 eller 2050. En del kommuner sätter mål om att minska fossila bränslen, andra inkluderar alla växthusgaser. I en del kommuner omfattar målet de utsläpp som sker inom kommunens geografiska område, i andra inkluderas även vissa eller alla utsläpp från konsumtion. Nedan följer några exempel från våra medlemmar.

Fossilfrihet

Det här är ett mål för uppvärmning, elproduktion och alla transporter.

Karlstads mål är att Karlstad ska vara en fossilfri och klimatsmart kommun

Södertälje: Vi ska vara en fossilbränslefri och energieffektiv kommun 2030.

Åmål: Målet är att vara fossiloberoende 2030.

Östersund ska vara fossilfritt och energieffektivt till 2030.

Nettonollutsläpp

Nettonollutsläpp följer det nationella klimatmålet och betyder så låga utsläpp som möjligt, där det som ändå släpps ut kompenseras med negativa utsläpp.

Helsingborgs mål är att nettoutsläppen av växthusgaser är noll senast 2035.

Lidköping: år 2045 ska Lidköping inte längre ha några nettoutsläpp av koldioxid till atmosfären.

Nynäshamn år 2045 har kommunen nettonoll-utsläpp.

Värmdö: År 2045 ska Värmdö kommun inte bidra med några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.

Klimatneutral

Med siktet inställt mot klimatneutralitet inkluderas alla växthusgaser. De utsläpp som inte går att reducera kompenseras med kolsänkande åtgärder.

Botkyrka som geografiskt område ska vara fossilbränslefritt senast år 2030 och klimatneutralt senast år 2045

Forshaga Vårt mål är att vara klimatneutrala 2030

Järfällas mål är att bli klimatneutrala 2030.

Lomma kommun utmärker sig som en klimatneutral kommun och motverkar global uppvärmning.

Lund: År 2030 är Lund en klimatneutral och fossilbränslefri kommun

Klimatpositiv

Eskilstuna är en klimatpositiv kommun år 2045

Stockholm: Ett fossilfritt och klimatpositivt Stockholm 2040

Uppsala ska vara klimatneutralt 2030 och klimatpositivt 2050

Örebro: år 2045 är kommunen som geografiskt område klimatneutralt, år 2050 är kommunen som geografiskt område klimatpositivt.

Konsumtionsbaserade utsläpp

Göteborgs klimatavtryck ska vara nära noll. Utsläppen inom Göteborgs geografiska område ska minska med minst 10,3 procent per år. De konsumtionsbaserade utsläppen ska minska med minst 7,6 procent per år till 2030.

Koldioxidbudget

Ett annat sätt att sätta mål är att utgå från en koldioxidbudget. Mer info om koldioxidbudgetar och exempel från kommuner som använder sig av metoden hittar du här.

Agenda 2030 – det övergripande hållbarhetsarbetet

För att bidra till att uppnå FN:s globala mål i Agenda 2030, såväl som nationella och lokala hållbarhetsmål har Örebro kommun har antagit ett program för hållbar utveckling, en utvecklingsagenda med mål för 2050 och delmål för 2030. Läs mer om Örebros Program för hållbar utveckling.

Flera kommuner integrerar sitt klimatarbete i ett övergripande hållbarhetsprogram med utgångspunkt i de globala målen, Agenda 2030. Malmö stad redogör för stadens arbete i sin Hållbarhetsrapport. Här redogörs för målområdena och hur staden ligger till.

Lokala klimatråd

Lunds kommun var 2018 först i landet att bilda ett lokalt klimatpolitiskt råd. Rådet består av experter med tvärvetenskaplig kompetens från Lunds universitet och SLU Alnarp. Den 3 april överlämnade rådet sin första rapport till kommunstyrelsen. Även Linköpings kommun har inrättat ett klimatråd, som består av kommunens strategiska utskott samt fyra externa ledamöter från Linköpings universitet, SMHI och VTI. Läs mer

På vår youtube-kanal kan du se en presentation om Lunds klimatpolitiska råd från den 9 juni 2020.

Integrera hållbarhet i årsredovisningen

Det finns flera sätt att redovisa och följa upp sitt hållbarhetsarbete på. Fler och fler aktörer inom offentlig sektor väljer att integrera hållbarhet i sin årsredovisning. På det sättet blir det tydligt hur resultat inom hållbarhetsområdet prioriteras lika högt som det ekonomiska resultatet, och de går dessutom att koppla till varandra.

Två studenter från Lunds universitet gjorde under sin praktikperiod på Lunds kommun en omvärldsbevakning över hur olika aktörer har integrerat hållbarhet i sin årsredovisning. De har bland annat kikat på Örebro, Uppsala och Göteborgs årsredovisningar för att synliggöra olika sätt att lyfta hållbarhet i årsredovisningar och dessutom knyta organisationens egna hållbarhetsmål till Agenda 2030 målen. Här finns omvärldsbevakning i en presentation.

Efter omvärldsbevakningen tog de fram ett förslag på modell till Lunds kommun som innebär att kommunens vision, policy för hållbarhet och hållbarhetsrapport tillsammans med kommunens övergripande mål skapar årsredovisningen. För att visualisera hur kommunens mål knyter an till Agenda 2030 presenteras i årsredovisningen en tabell. Här finns en mall för hur en sådan tabell kan se ut.

Tack till Pontus Strömberg och Kenny Cederfri-Andersson.

Regionala kraftsamlingar för klimatet

På en del håll har länsstyrelse och region gått ihop i gemensamma satsningar:

• ”Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om” är en kraftsamling som drivs av Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen i Västra Götalands län, i samverkan med många andra aktörer.
• Klimatsamverkan Skåne är ett samarbete mellan Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och Länsstyrelsen Skåne. Syftet är att arbeta gemensamt med klimatfrågor i Skåne. Ledorden är samsyn, samverkan och samordning – utan ny byråkrati.